Omvärldskoll

Jag har tagit del av några forskningsrapporter från andra länder som visar på goda effekter på elevernas inlärning med IKT- användning i skolan och rapporter som visar på vilka effekter IKT har idag i svensk skola.

De nordiska länderna visar på i en studie effekterna på IT i undervisningen…

E-learning Nordic 2006 är en studie av effekterna av IT i undervisningen som genomförts i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Totalt har 8000 skolledare, lärare, elever och föräldrar besvarat en enkät med frågor om hur de upplever effekterna av IT-användandet. IT har en positiv inverkan på elevernas lärande. Framför allt gäller det elevernas ämnesrelaterade presentationer men också läs- skrivutvecklingen påverkas positivt av IT. IT har en positiv effekt på skolans övergripande mål och på elevernas prestationer. Speciellt ser lärare hur IT ger ökade möjlighet att individanpassa undervisningen efter olika elevers förutsättningar och behov. (s.8 E-learning Nordic, 2006)

Storbritannien/England visar på i en rapport att elevernas motivation och engagemang ökar med IT i undervisningen…

En rapport från Becta. Det finns dock flera studier som påvisar ett direkt samband mellan användningen av IT i skolan och elevernas betygsutveckling i olika ämnen. Den störta effekten på betygsutvecklingen kan ses när IT integreras i skolans alla ämnen och är en del av det dagliga arbetet. En tydlig nytta finns det i de flesta studier när det gäller elevernas motivation och engagemang. Även samverkan mellan elever verkar öka enligt denna studie. ( s. 10 The inpact of ICT in schools, landscape Becta, 2007)

Positiva effekter visar Intreaktiva Whitbords i en studie från engelska skolor…

Effekten av Interaktiva Whitebords är bland annat att eleverna verkar vara engagerade och motiverade plus skapar förutsättningar för ökad samverkan och interaktion. Effekten är även att lärandet går snabbare och enklare, då det är mer engagerade, plus att det gör det lättare att ta till sig kunskap.(s.14 Interaktive Whitebords levy,2002)

Lärares användning av bärbara datorer i undervisningen ger god utvecklings möjligheter…

Lärarna upplevde att bärbara datorer hjälpte den att utveckla sin roll som pedagoger och enligt den så har därmed även utvecklat elevernas kunskapsinlärning. Bärbara datorer med trådlös uppkoppling till Internet ger lärarna möjlighet att vara flexibel och innovativ i sitt arbete, vilket ger mer intresserade och motiverade elever. (s.15 Lap Top Computer pilot Domenech,2003)

Vad säger forskningsrapporterna om Svensk skolas IKT- satsning?

Forskningen visar att det inte räcker med att köpa in datorer till skolan för att få några effekter på elevernas lärande. Relationen mellan användningen av IKT och elevernas lärande är komplex. Det handlar om att strategiska satsningar måste göras och teknologin måste användas som pedagogiska verktyg på ett genomtänkt sätt
Forskningsrapporten talar för att Sverige bör arbeta mer fokuserat inom följande områden med IKT i skolan:
• Utveckla en svensk nationell vision
• Satsa på forskning och nya studier för mätbara effekter
• Tillgång och användning av en dator hemma viktigt
• Kommunalt ledarskap och lokala planer nödvändigt
• Satsa på kompetensutveckling
Endast god tillgång till datorer räcker inte för att skapa bra förutsättningar för elevernas utveckling. Man behöver identifiera lärarnas kompetensbehov och sätta av tillräcklig tid och resurser för kompetensutveckling.
• Vidareutveckla det pedagogiska arbetet i skolan
Lärare som har ett utvecklat pedagogiskt arbetsätt med IKT- användning har större effekt på eleverna och deras utveckling av färdigheter som samarbetsförmåga och förmåga att planera sitt eget lärande.
(s.7 Framtidens lärande, i dagens skola? - internationell forskningsöversikt kring IKT och skola, 2010)

Lena Olsson Fil. Dr skriver i studie Digitala lärresurser i en målstyrd skola, 2009 att det finns en hel del skolor i Sverige med pedagoger som har stor digital kompetens och tillgång till bra utrustning. Eleverna får här handledning och tillgång till tillförlitliga, moderna kunskapskällor av olika slag som filmer, simulering och experiment. Eleverna får också möjlighet och resurser för eget skapande och kommunikation. På många andra skolor behöver dock pedagoger och skolledare utveckla sin digitala kompetens för att kunna förstå de pedagogiska möjligheterna som digitala lärresurser erbjuder.
Pedagoger behöver också förstå hur barn och unga använder sig av IT och medier för att kunna dra nytta av elevernas erfarenheter och kunskaper i undervisningen. Gränsen mellan lärandet i skolan och i det omgivande samhället är inte längre lika skarpt som tidigare. De unga skiljer inte mellan socialt och nyttoinriktat eller mellan arbete och fritid. De kan med andra ord vara uppkopplade i communities (nätgemenskaper) samtidigt som de studerar, och ta hjälp av sina kamrater i arbetet på samma gång som de också umgås.
Varje enskild elev behöver utveckla ett eget raster för att ha kunskaper och verktyg att bemöta samt sortera information på nätet och lära sig kommunicera med andra på ett säkert och respektfullt sätt. Det är förmågor som kan utvecklas i samverkan mellan skola, hem och andra samhällsaktörer. (s.6 Digitala lärresurser i en målstyrd skola, 2009)

När jag nu har gjort några nedslag i rapporterna kan jag se att Sverige ligger några steg bakåt i att utveckla ett lärande i IKT. Vårt grannland Norge ser man digital kompetens som en femte baskompetens utöver att läsa, skriva, räkna och kommunicera muntligt. Det som går att följa i flera rapporter är att den digitala kompetensen kan variera mellan skolor beroende på hur man har valt att satsa på IKT i den enskilda skolan, eller i den kommunala skolan.
Att IKT har en stor betydelse för framtida (jag menar även nu)elevers inlärning har man kunnat visa på i många rapporter där det finns pedagoger som har kunskap om IKT och där verktyg för sociala medier används i undervisningen. Man har kunnat se att elevernas resultat har haft positiva effekter där IKT har varit en del i undervisningen.
Rapporterna beskriver att många pedagoger saknar grundläggande kunskaper i IKT för att bedriva undervisning i svensk skola. Mina egna erfarenheter är att man dock kan känna igen sig i rapporternas bild av IKT i svensk skola idag. Att utbildning inom området inte satsats på för alla i skolan och att resurserna inte är uppdaterade eller anpassningsbara för lärare, elever och miljön. Här finns mycket att arbeta på för att området ska kännas som en resurs för alla.