söndag 12 december 2010

Det var så det började...


Jag klev in i ett nytt Blåsenhus, någon karta att orientera sig på fanns inte. Där stod en person och tittade sig fundersamt om, oblyg som jag är gick jag fram och frågade. Vet du var nr xx ligger? Personen svarade, det är samma sal som jag ska till. Personen var student och jag var en av de åtta lärarlyftarna på kursen IKT och lärande.

Väl framme öppnade vi dörren till salen och där satt många studenter och lärarlyftare. Informationen om kursens upplägg började informeras om t.ex. vilken kurslitteratur man skulle läsa och vilka uppgifter som skulle göras. En välklädd herre i sina bästa år sa,
kursens innehåll har ni ansvar för och det är ni själva som ser till att göra kursen till vad den blir…

Stunden efter klev en av Lärarlyftarna fram som hade gått första terminen av två. Hon presenterade hur hon tänkte kring området IKT i hennes verksamhet. Det började med att hon berättade vilka resurser eller snarare vilka resurser som saknades för att IKT skulle kunna bli ett verktyg i undervisningen. Jag började då känna igen mig, hennes verksamhet var ganska lik den verksamhet som jag kommer ifrån.

I min skola har andra saker prioriterats och IKT har inte varit ett verktyg i undervisningen. Skolan har dock några datorer samt en projektor .

När nu väl kursen var igång blev det många härliga samtal och arbeten i min studiegrupp. I min studiegrupp fanns en oändlig kunskap om skola. Vi var fem lärare med många års erfarenhet från skola. Någon hade 35 års erfarenhet! Alla utom en kom från verksamheter där IKT inte var implementerat som ett verktyg i undervisningen. Hon som hade resurserna i sin skola började sedan arbeta med IKT i undervisningen. Hon delgav oss andra hennes resa med eleverna hon mötte och hur IKT blev för dem ett verktyg i undervisningen. Hon har nu bl.a. många fina elevarbeten sparade i digital form. Två av oss andra har verkligen förflyttat hela sin verksamhet i att förstå att IKT är ett viktigt verktyg för sin skola. De har även föreläst för ett antal rektorer i Uppsala kommun om IKT. En annan har fått sina elever att vakna till med hjälp av IKT samt involverat fler av hennes kollegor hur man kan arbeta med IKT i verksamheten.

I min verksamhet har jag prövat att använda de resurser vi har och tänkt på hur man kan utveckla verksamheten för att IKT ska bli ett levande verktyg i undervisningen.

För mig började det med att vi en dag på kursen skulle få redskap om hur man gör film.
En av lärarstudenterna visade oss lärarlyftare hur man klipper ihop korta filmsnuttar till en film.
Samtidigt berättade min chef att ett filmbolag hade kontakta henne och erbjudit att de kunde göra en reklam film om vår skola, det var dock inte gratis! Då hörde jag mig själv säga,
– Det kan jag göra! Några veckor senare och ett antal timmars arbete resulterade i en film. Filmen har nu visas för nya föräldrar, elever och besökare. Filmen visade jag även för mina kursare då vi hade en uppgift som skulle beskriva vår verksamhet. Min kursledare sa, ja Lena det här var bra, du har nu lite tid på dig att knåda filmen och med hans analysverktyg tog jag saken i hand och började redigera om filmen, så tack!

I min undervisning har jag nu arbetat för att använda mig av olika digitala resurser. En som vi nu arbetar med i NO är de5stora och i SV har vi tittat på bokjuryn. De är två digitala resurser som jag varmt kan rekommendera. Eleverna har arbetat med området identitet och internet vid ett tillfälle. De var mycket intressant, ämnet berörde många och samtalen löpte i varandra. Det här området kommer vi arbeta vidare med för det känns så viktigt.
Vi har nu börjat använda oss av presentations program som PowerPoint och film. I veckan hade skolan öppet hus för föräldrar och vänner. Mina elever kunde då visa en film om hur de har arbetat med att skriva berättelser. Det var häftigt!

Hur ska jag nu få min skola att arbeta med IKT i undervisningen?
Hur förflyttar man ett kollegium? Vad börjar man?
Nu stundar dagen då vi lärarlyftare ska berätta om vår resa i den här utbildningen.
Jag kommer att berätta om hur jag tänker börja min resa som IT-pedagog på 25 %
Min IKT-(Plan)et till skolan. Kanske får du tips som du kan ta med dig till din verksamhet eller kanske får jag fler tips av er lyssnare hur ni tänker på er skola?
Det här står jag i nu och det är var mina 10 min kommer att handla om.
Det ska bli mycket intressant att få träffa er!


onsdag 1 december 2010

Föreläsning med Stig Roland Rask

Stig-Roland Rask. Han är lärare, författare och projektledare hos KK-stiftelsen

För några dagar sedan var jag på en föreläsning med Stig Roland Rask. Han satte fingret på många tankar om skolan i dag. Stig Roland sa ordagrant
– Man måste försöka förstå vilka barn och ungdomar man möter, det är nyckel till meningsfullt lärande!

Att möta barn och ungdomar i deras erfarenhetsvärld är inte längre som förr. Barn och ungdomar har en helt annan möjlighet att skaffa sig kunskap själva än tidigare genom bl.a. social medier. I dag kan en 13- åring skicka 3500 sms på en månad. Jag undrar hur många A4- ark text det blir? Jag kan inte låta bli att fundera över vad en 13- åring skriver om?

Jag som pedagog vill vara med där det sker förändring och jag vill absolut förstå mina elever för att skapa utbildning som är betydelsefull för dem…

Utveckling sker med ljusets hastighet och våra barn och ungdomar befinner sig där det sker förändring. Sociala medier ger förutsättningar för barn och ungdomar att vara aktiva i vad det väljer eller vad det väljer bort. Jag tror att barn i de yngre åldrarna kommer att ifrågasätta sitt lärande mycket mer än tidigare. En spännande rapport från Medierådet heter Småungar & Medier 2010 i den kan man följa en undersökning på 5-9 åringar vad de oftast gör på fritiden efter skolan. Barn som har föräldrar under 30 år använder internet oftare. Man relaterar det till att yngre vuxna är flitigare internetanvändare än äldre vuxna och att man då får anta att barnens användning helt enkelt är relaterad till föräldrarnas. Barn i dag har en större arena att välja vilket informationsflöde de vill ta del av.

Rapport sände ett spännande inslag om ungdomars syn på sociala medier. I sista intervjun frågar reporten om det finns några nackdelar med sociala medier och den intervjuade svarar så här- Det är lätt att man slinker in på andra medier när man ska försöka göra skolarbete.

Stig Roland Rask anser att barn och ungdomar ska ha rätt att få en tillförlitlig kunskap för att använda information och att kunna kommunicera på ett säkert sätt. Han anser att barn och ungdomar ska känna sig lika trygga i att använda social medier och han förespråkade ordet nätvett. Han jämförde nätvett mot trafikvett. Förebygger man barn och ungdomars nätvandring och pratar om hur de ska kommunicera och agera på nätet blir det en del av barns och ungdomars vardag. Här har föräldrar och skola en viktig roll att kommunicera med barn och ungdomar kring ämnet. Nu finns det många bra sajter som vänder sig till vuxna där man kan få råd och tips. Mediebarn är en sajt för vuxna om barns och ungas datorvanor.
En annan sajt som ger bra information om ungas nätanvändning är Surfa lugnt, sajten lyfter fram det positiva med barns och ungdomars nätanvändning som engagemang, kommunikation och kunskapsutbyte.

Sig Roland relaterade till händelser inom sin egen familj. Han pratade om sin äldsta dotter, hur hon använde sig av sociala medier. Hur dotterns chef hade anställt henne genom att läsa hennes blogg. Hur syskonen till dottern höll kontakten genom nätet med henne då hon studerade på olika orter.

Hans tankar om sina erfarenheter om sociala medier fick mig att tänka på vad som kommer att ske inom området IKT i skolans värld. I dag finns det ingen IKT- plan för skolan utan det är upp till varje kommun eller enskild skola att agera hur man kan använda IKT som ett verktyg för lärandet i skolan. Många kommuner har satsat både tid och pengar för att utveckla en digital kompetens utifrån de riktlinjer som beskrivs i EU:s nyckelkompetenser. Medans andra kommuner saknar både tid, pengar och kompetens i frågan. Hur kan förutsättningar för elevers lärande se så olika ut i dagens skola år 2010?

.

måndag 22 november 2010

Omvärldskoll

Jag har tagit del av några forskningsrapporter från andra länder som visar på goda effekter på elevernas inlärning med IKT- användning i skolan och rapporter som visar på vilka effekter IKT har idag i svensk skola.

De nordiska länderna visar på i en studie effekterna på IT i undervisningen…

E-learning Nordic 2006 är en studie av effekterna av IT i undervisningen som genomförts i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Totalt har 8000 skolledare, lärare, elever och föräldrar besvarat en enkät med frågor om hur de upplever effekterna av IT-användandet. IT har en positiv inverkan på elevernas lärande. Framför allt gäller det elevernas ämnesrelaterade presentationer men också läs- skrivutvecklingen påverkas positivt av IT. IT har en positiv effekt på skolans övergripande mål och på elevernas prestationer. Speciellt ser lärare hur IT ger ökade möjlighet att individanpassa undervisningen efter olika elevers förutsättningar och behov. (s.8 E-learning Nordic, 2006)

Storbritannien/England visar på i en rapport att elevernas motivation och engagemang ökar med IT i undervisningen…

En rapport från Becta. Det finns dock flera studier som påvisar ett direkt samband mellan användningen av IT i skolan och elevernas betygsutveckling i olika ämnen. Den störta effekten på betygsutvecklingen kan ses när IT integreras i skolans alla ämnen och är en del av det dagliga arbetet. En tydlig nytta finns det i de flesta studier när det gäller elevernas motivation och engagemang. Även samverkan mellan elever verkar öka enligt denna studie. ( s. 10 The inpact of ICT in schools, landscape Becta, 2007)

Positiva effekter visar Intreaktiva Whitbords i en studie från engelska skolor…

Effekten av Interaktiva Whitebords är bland annat att eleverna verkar vara engagerade och motiverade plus skapar förutsättningar för ökad samverkan och interaktion. Effekten är även att lärandet går snabbare och enklare, då det är mer engagerade, plus att det gör det lättare att ta till sig kunskap.(s.14 Interaktive Whitebords levy,2002)

Lärares användning av bärbara datorer i undervisningen ger god utvecklings möjligheter…

Lärarna upplevde att bärbara datorer hjälpte den att utveckla sin roll som pedagoger och enligt den så har därmed även utvecklat elevernas kunskapsinlärning. Bärbara datorer med trådlös uppkoppling till Internet ger lärarna möjlighet att vara flexibel och innovativ i sitt arbete, vilket ger mer intresserade och motiverade elever. (s.15 Lap Top Computer pilot Domenech,2003)

Vad säger forskningsrapporterna om Svensk skolas IKT- satsning?

Forskningen visar att det inte räcker med att köpa in datorer till skolan för att få några effekter på elevernas lärande. Relationen mellan användningen av IKT och elevernas lärande är komplex. Det handlar om att strategiska satsningar måste göras och teknologin måste användas som pedagogiska verktyg på ett genomtänkt sätt
Forskningsrapporten talar för att Sverige bör arbeta mer fokuserat inom följande områden med IKT i skolan:
Utveckla en svensk nationell vision
Satsa på forskning och nya studier för mätbara effekter
Tillgång och användning av en dator hemma viktigt
• Kommunalt ledarskap och lokala planer nödvändigt
Satsa på kompetensutveckling
Endast god tillgång till datorer räcker inte för att skapa bra förutsättningar för elevernas utveckling. Man behöver identifiera lärarnas kompetensbehov och sätta av tillräcklig tid och resurser för kompetensutveckling.
Vidareutveckla det pedagogiska arbetet i skolan
Lärare som har ett utvecklat pedagogiskt arbetsätt med IKT- användning har större effekt på eleverna och deras utveckling av färdigheter som samarbetsförmåga och förmåga att planera sitt eget lärande.
(s.7 Framtidens lärande, i dagens skola? - internationell forskningsöversikt kring IKT och skola, 2010)

Lena Olsson Fil. Dr skriver i studie Digitala lärresurser i en målstyrd skola, 2009 att det finns en hel del skolor i Sverige med pedagoger som har stor digital kompetens och tillgång till bra utrustning. Eleverna får här handledning och tillgång till tillförlitliga, moderna kunskapskällor av olika slag som filmer, simulering och experiment. Eleverna får också möjlighet och resurser för eget skapande och kommunikation. På många andra skolor behöver dock pedagoger och skolledare utveckla sin digitala kompetens för att kunna förstå de pedagogiska möjligheterna som digitala lärresurser erbjuder.
Pedagoger behöver också förstå hur barn och unga använder sig av IT och medier för att kunna dra nytta av elevernas erfarenheter och kunskaper i undervisningen. Gränsen mellan lärandet i skolan och i det omgivande samhället är inte längre lika skarpt som tidigare. De unga skiljer inte mellan socialt och nyttoinriktat eller mellan arbete och fritid. De kan med andra ord vara uppkopplade i communities (nätgemenskaper) samtidigt som de studerar, och ta hjälp av sina kamrater i arbetet på samma gång som de också umgås.
Varje enskild elev behöver utveckla ett eget raster för att ha kunskaper och verktyg att bemöta samt sortera information på nätet och lära sig kommunicera med andra på ett säkert och respektfullt sätt. Det är förmågor som kan utvecklas i samverkan mellan skola, hem och andra samhällsaktörer. (s.6 Digitala lärresurser i en målstyrd skola, 2009)

När jag nu har gjort några nedslag i rapporterna kan jag se att Sverige ligger några steg bakåt i att utveckla ett lärande i IKT. Vårt grannland Norge ser man digital kompetens som en femte baskompetens utöver att läsa, skriva, räkna och kommunicera muntligt. Det som går att följa i flera rapporter är att den digitala kompetensen kan variera mellan skolor beroende på hur man har valt att satsa på IKT i den enskilda skolan, eller i den kommunala skolan.
Att IKT har en stor betydelse för framtida (jag menar även nu)elevers inlärning har man kunnat visa på i många rapporter där det finns pedagoger som har kunskap om IKT och där verktyg för sociala medier används i undervisningen. Man har kunnat se att elevernas resultat har haft positiva effekter där IKT har varit en del i undervisningen.
Rapporterna beskriver att många pedagoger saknar grundläggande kunskaper i IKT för att bedriva undervisning i svensk skola. Mina egna erfarenheter är att man dock kan känna igen sig i rapporternas bild av IKT i svensk skola idag. Att utbildning inom området inte satsats på för alla i skolan och att resurserna inte är uppdaterade eller anpassningsbara för lärare, elever och miljön. Här finns mycket att arbeta på för att området ska kännas som en resurs för alla.

måndag 18 oktober 2010

Eleverna pratar om...

Vi pedagoger har stora öron och det här ämnet kändes alldeles rätt att diskutera. Vi hör eleverna på rasterna när de samtalar med varandra. De pratar med oss om olika sidor som de är ute och surfar på när de är hemma. Många elever pratar om facebook, olika onlinespel, bilddagboken, msn, youtube och bloggar.
Under en modul fick mina elever från årskurs 4-6 se filmer från UR:s Rum för berättande. Efter filmerna diskuterade vi om innehållet och elevernas behov att prata om ämnena var stort.

Eleverna fick titta på tre digitala berättelser som handlade om identitet och internet. Den första berättelsen handlade om; Vem blir du framför datorn? Den andra berättelsen handlade om; Är det okej, att säga olika saker på nätet och i verkligheten? Den tredje berättelsen handlade om; Hur kan man lösa ett missförstånd på nätet?

Det jag kunde se var att eleverna i årskurs 4 inte än var lika insatta i att kommunicera på nätet som årskurs 5 och 6. Medan årskurs 5 och 6 där kunde eleverna koppla fler erfarenheter om vad de hade upplevt med att kommunicera med andra på nätet. Många pratade om olika krigsspel och de kopplade sedan krigsspelen med händelser som skett i verkligheten. Eleverna berättade om den ena hemska händelsen efter den andra. Eleverna uttryckte sig att många spel var bra och att spelen hade lärt dem att stava och prata engelska. Några elever hade erfarenhet av att man hade varit taskiga mot varandra på nätet. Det blev en lång diskussion och ämnet berörde eleverna.

Vi kunde sedan konstatera att det är viktigt att vara sig själv när man är på nätet, att tänka på vad man skriver, att man inte luras, att vara ärlig, att man inte ska säga dumma saker om varandra och att man bara säga saker som man vågar säga i verkligheten.

Den digitala lärresursen för den här undervisningen var: http://www.ur.se /UR:s Rum för berättande.
Ja, det här ämnet berörde alla elever i rummet under 90 minuter, förkunskaperna fanns där och det var bara att hänga med på tåget…

fredag 1 oktober 2010

Popkorn.se en skoltidning på webben

Här är en skoltidning som jag har granskat lite extra http://www.popkorn.se/
Skoltidningen fångade mig med att eleverna skriver om olika projekt och händelser som de har förmedlat på stadens torg och parker. En skola som vill förmedla elevernas arbeten/projekt ut i samhället och få med medborgarna i staden att agera.


Innehållet i tidningen är uppdelat i olika sektioner som:
Senaste nytt: Berättar om olika elevprojekt på skolan.
Artiklar: Återkopplar till vad eleverna arbetar med inom de olika programmen.
Reportage: Olika uppdrag som eleverna har framfört eller kommer att framföra .
Krönika: En elevs tankar om sin tid på skolan. Skribenten är mycket positiv till sin tid på skolan.
Debatt: Eleverna skildrar olika samhällsfrågor kopplade till sig själva, samhället och staden.
Enkät: Eleverna tycker till om valt ämne. Man kan följa elevens tankar och funderingar om ämnet.
Arkiv: Förklarar vissa ord och begrepp som programmen ger.
Sturegymnasiet: Länkar till skolan hemsida.

I dagens samhällen är det en hård konkurrens om att få elever till sin skola. Allt fler gymnasieskolor dyker upp på marknaden och konkurrensen ökar mellan skolorna om eleverna. Att starta upp en skoltidning ger skolan ytterligare ett ansikte utåt och där man förhoppningsvis kan locka nya elever till sin skola genom att visa på vad skolan arbetar med.



Min bild av skoltidningen popkorn.se är att den ger information om skolans olika program. Programmens olika inriktningar visas upp i olika projekt och eleverna är ofta ute i staden eller parken och förmedlar sina budskap på olika vis. Bilden av skolan är att här händer det spännande projekt. Man blir lockad till att komma dit på ett besök. Min reflektion är att tidningsredaktionen är väl medvetna om att här gäller det att publicera och förmedla för att locka nya elever till skolan. Webbtidningen popkorn.se gör det mycket elegant för vem vill inte vara med i ett sammanhang där utbildning sker på riktigt och att medborgarna i staden används som resurser för att genomföra projekten i utbildningen.

tisdag 21 september 2010

Ung kommunikation en föreläsning av Lennart Axelsson

Idag har jag varit på en intressant föreläsning på Blåsenhus. Föreläsaren gav några användbara tips:
Det första tipset var webbsidan Todays- Meet, webbsidan syfte är att skapa diskussionsforum på nätet. Sidan är gratis och länken är www.todaysmeet.com
Carina Fast har skrivit en doktorsavhandling, Barns (digitala) värld. Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i mötet med förskola och skola.
Christina Olin-Scheller, har skrivit en avhandling med titel "Mellan Dante och Big Brother" Låter intressant, ska genast läsa avhandlingen.
Peter Gärdenfors, Lusten att förstå - Om lärande på människans villkor. Bokförlag, Natur och kultur.
Rit och simuleringsprogram att använda i förskolan/skolan ett nytt sett att skapa nya möjligheter i fysikens och teknikens värld. Programmet heter phun och är ett gratisprogram.
Föreläsarens slut ord var - På vilket sätt kan man intrigera och utnyttja den digitala tekniken för att nå bättre resultat i skolan. Ja, jag sitter där som en fågelunge och bara gapar och sväljer all ny information som jag får. Allt känns så intressant och spännande!

fredag 17 september 2010

Valet på Margarethaskolan

Att arbeta med valet på skolan kan man göra på många olika vis. Delar med mig av hur årskurs 7,8 och 9 arbetar med valet på vår skola. Här får eleverna ta olika roller i processen. http://valmurvlarna.wordpress.com/